De senaste (två till tre) åren har flera studier påvisat att vi i flera år har tänkt fel när det gäller regleringen av inomhusklimatet. Det är litet pinsamt för vår bransch eftersom vi ”trodde” att alla är män. Den idealiska inomhustemperaturen har bestämts utifrån MET-skalan som beskriver hur mycket värme medelålders män avger under kontorsarbete. (Stillasittande arbete motsvarar 1,2 MET, eller 72 W/m2 i värmeavgivning). Och även om vi vet från forskningen att kvinnor avger mindre värme än män har vi hållit fast vid temperaturer kring 20–21 °C eftersom forskningen har påvisat att det ger bäst mental prestation.
Skillnad mellan män och kvinnor
Ökad prestation ... för män. Under förra året kom det en studie (Chang, T.Y, Kajackaite, A. 2019) som visar att förutsättningarna för mental prestation är annorlunda för kvinnor: prestationen ökar när inomhustemperaturen ökar upp till ca. 25 °C. Männens prestation reduceras i motsvarande grad. Även om dessa resultat ännu inte bekräftats i andra studier framstår de som förnuftiga/korrekta/rimliga om vi tänker på värmeavgivning snarare än på MET-skalan. Eftersom kvinnor avger i genomsnitt mindre värme har de behov av en högre inomhustemperatur.
Individuell temperaturstyrning
Lösningen är naturligtvis inte att låta män svettas för att kvinnor inte ska frysa. Vi har den kunskap och teknik som krävs för att lösa dessa utmaningar på ett smart sätt. Individuell styrning av temperaturen är det som verkligen kan göra att var och en av oss kan prestera optimalt och känna sig bekväm med inomhusklimatet. Känslan av välbefinnande handlar inte nödvändigtvis om att ha en konstant inomhustemperatur utan snarare om möjligheten att kunna göra justeringar när man känner för det. Om vi får styra det lilla extra själva blir vi nöjda. Vad vi uppfattar som rätt inomhustemperatur och komfort är situationsavhängigt. Känner du dig till exempel varm kan det vara skönt med litet kall luft medan det är obehagligt om du känner dig frusen.
Ett system till byggnaden, ett till dig
Att ge oss möjlighet att styra temperaturen individuellt behöver inte och bör inte bli alltför komplicerat. En lösning är att dela upp värmesystemet:
- Ett tungt system som tillhör byggnaden. Det kan höja temperaturen till en nivå som ingen tycker är för varmt, ca 21 °C
- Ett snabbare, direktstyrt system som regleras individuellt och som fungerar även om vi har varierande behov. Det bör klara av att höja temperaturen 2–3 °C, för att täcka de allra flestas individuella behov.
I praktiken är det svårt att få ett vattenburet system att reagera tillräckligt snabbt för att tillgodose individuella önskemål. Detta innebär att vi inte klarar oss utan elektriska lösningar. Men det behövs bara en liten ökning av elförbrukningen på toppen av de tunga systemen och det gäller att ha fungerande lösningar.
Lösningarna finns
Och självklart ska vi inte införa något som blir så komplicerat att vi tappar mer kontroll än vi får. Vi har redan lösningar som fungerar bra. Det som fungerar bäst är aktiva tilluftsventiler som reglerar effekten via en uttagsstav eller en strålvärmepanel, och som kan styras individuellt av den person som försörjs med frisk luft från ventilen. Detta är väldokumenterat i forskningsprojektet Forklima. Andra lösningar som reagerar snabbt är kroppsnära värmekällor som stolsvärme eller värme i musmattan. De kallas PCS, Personal Comfort Systems. (Luo M., et al 2018).
För dem som känner sig för varma kan takmunstycken som översköljer dig med kall, frisk luft ge en kyleffekt motsvarande 3 °C lägre rumstemperatur. Denna lösning kan ge god termisk komfort utan att använda mekanisk kylning, och just nu testar vi detta i projektet SvalVent.
Det är inte säkert att individuell temperaturstyrning kommer att öka energibehovet totalt sett – det kan bli lägre än med dagens tröga lösningar. Vi kommer att få ett anpassat energibehov genom att använda just den energi som krävs för att tillfredsställa varje enskild person.
Minst lika bra som i bilen!
Varför ska vi inte förvänta oss samma komfort på kontoret som i bilen? Där har vi värme i sätena, värme i ratten och både värme och AC i klimatanläggningen. Den teknik vi använder i byggnader ligger efter på grund av att beställarna inte inser vad de kan begära. De flesta beställare ger enkla, ”dumma” kravspecifikationer och tror att alla kan leverera allt. Medan de som vet vad kunden behöver inte har möjlighet att leverera.
Som entreprenör sitter vi inne med direkta kunskaper om vad som fungerar och inte fungerar genom att vi får återkoppling från kunder och användare. Vi bör utnyttja den kunskap vi har om vad användarna faktiskt önskar. Vi kan inte få alla fullständigt nöjda men vi kan göra mycket mer än vad vi gör idag. Att ha system som tillfredsställer de allra flesta är framtiden.