Så får ni en mer hälsosam inomhusmiljö

Hyresgäster som klagar på dålig luft och drag. Radon, fuktskador och legionella som gör oss sjuka – det är exempel på hur en byggnad kan påverka vår hälsa. Catarina Warfvinge, universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola och senior konsult på GK, ser två perspektiv när det handlar om hälsa och byggnader.

– Det första handlar om komfort och hur inomhusmiljön påverkar oss när vi vistas i huset. Det andra är byggnadens långsiktiga inverkan på vårt välmående, som att vi kan exponeras för radon och fuktskadat byggnadsmaterial vars hälsoeffekter uppdagas först över tid, säger hon.

Båda perspektiven går att förbättra i äldre byggnader. Första steget är egenkontroller som en fastighetsägare är skyldig att genomföra, enligt Miljöbalken.

– Egenkontrollerna görs enklast genom regelbundna ronderingar där ni ser över hur byggnaden påverkar miljön och människors hälsa.

Vid ronderingen kontrolleras bland annat riskområden för fukt och mögel, att ventilationens luftflöden är rätt injusterade och tappvattnets temperatur.

– På så vis undviks att hyresgästerna drabbas av exempelvis återkommande luftvägsinfektioner på grund av mögel och sjukdomar kopplade till bakterien legionella. De utvecklas över tid om vi dricker tappvatten som inte är ordentligt kallt.

Glöm inte heller att utföra de obligatoriska besiktningarna. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) ska göras av en specialist, ofta var 3:e till 6:e år. För radonmätningar är rekommendationen ungefär vart 10:e år och att man tar en eventuell ökad risk i beaktning vid hyresgästanpassningar.

Studier, från bland annat Folkhälsomyndigheten, visar att en bra inomhusmiljö stärker vår koncentrationsförmåga och gör oss mindre trötta. Vid ungefär 21 grader är vårt fokus på topp.

– Med välfungerande system för värme, ventilation och kyla får vi en inomhusmiljö som bidrar till studiefokus på skolorna och effektiva möten på våra arbetsplatser. Grundreceptet är frisk luft och behagliga temperaturer, utan att vi utsätts för drag, säger Catarina.

Genom att koppla upp fastighetens VVS-system och övervaka driften digitalt undviker ni vanliga fel och kan enkelt justera exempelvis ventilationen så att den är anpassad för det antal personer som vistas i lokalen. När tekniken är på plats behövs också regelbundna rutiner för övervakning, underhåll och service.

– Solskydd är också viktiga för att få bra inomhuskomfort på sommaren. Ett effektivt solskydd kan för vissa innebära att man klarar sig helt utan kyla.

Att strunta i att städa svåråtkomliga ytor och i stället öka ventilationen är att ersätta ett problem med ett annat. Det ökade draget påverkar inomhusmiljön och driften blir mer energikrävande. Försök i stället att skapa en hälsosam inomhusmiljö med lättstädade ytor.

– Det finns inte ett rätt sätt att få en hälsosam byggnad men grunden ligger i att satsa på bra system och digitala lösningar för värme, kyla och ventilation. Sätt rutiner för egenkontroller, städning och besiktningar och gör därtill medvetna materialval vid exempelvis hyresgästanpassningar, säger Catarina.