När planeringen av en ny kontorsbyggnad startade var utgångspunkten att GK skulle ha en byggnad som uppfyllde myndigheternas krav och inte mer, det vill säga energimärkning C. Beräkningar visade att man genom att göra några ytterligare åtgärder som inte krävde stora investeringar kunde uppgradera byggnadens klassificering till B.
Den extra investeringen låg på åtta miljoner kronor och innebar i huvudsak att göra huset tätare. Den norska motsvarigheten till Energimyndigheten, Enova, ställde sig bakom idén att bygga ett passivhus och GK fick fyra miljoner kronor i stöd. Därmed blev det bara fyra miljoner dyrare att gå från ett genomsnittshus till ett hus som var bäst i klassen. Valet var ganska enkelt.
Enligt gjorda beräkningar skulle Miljöhuset GK troligen förbruka 1,1 GWh mindre än en C-märkt byggnad varje år. Det skulle innebära en årlig besparing på 900 000 kronor.
Därmed blev investeringen lönsam efter 4-5 år och därefter en ren vinst för såväl miljön som för GK.
I sina modeller har Enova lagt grunden till en CO2-besparing på 395 gram per sparad kilowattimme. Med en reduktion på 1,1 miljoner kWh, minskar GK utsläppen med 434,5 ton CO2 per år.
Tekniskt rum
Kyler datarum
Det finns en separat isvattenmaskin för kylanläggningen i datarummet som måste kylas året runt. Överskottsvärmen används för uppvärmning av lokalerna under vintern och för att värma ledningsvattnet hela året.
God vattenkvalitet är viktigt
Airsep-systemet avlägsnar luft från det vatten som används till kylning och uppvärmning. Ju mindre luft det finns i vattnet, desto bättre blir energitransporten när vattnet fraktas runt. Det ger högre energiöverföringsgrad för vattnet som används till kylning och uppvärmning genom att cirkulationen ökar. Dessutom minskar rosten, behovet av underhåll samtidigt som livslängden ökar för flera komponenter i det vattenburna energisystemet.
Gemensam värme- och kylanläggning
Antalet rör för uppvärmning och kylning har halverats. Traditionellt leds kallvatten och varmvatten i separata rör, men i Miljöhuset leds de i ett och samma rör. Utetemperaturen avgör om man ska köra kallvatten eller varmvatten.
Energieffektiva aggregat
De stora ventilationsaggregaten, sex till antalet, är överdimensionerade för att minska tryckförlusterna i systemet. Överdimensioneringen och den låga tryckförlusten ger ett lägre SFP-värde (specifik fläkteffekt). SFP är ett mått på den elektriska effekt som krävs för att transportera luften genom anläggningen. Lägre SFP betyder därmed reducerad energiförbrukning. Ventilationsaggregaten har en återvinningsgrad för värmen från den använda luften på 86-87 procent, jämfört med 80 procent i traditionella lösningar. Utanför driftstiden (nattdrift) och vid behov av uppvärmning av byggnaden, startas aggregaten i ”recirkulationsläge”, där luften cirkulerar i byggnaden utan att tillföra utomhusluft och eftervärms av värmebatterierna i aggregaten.
Öppet kontorslandskap
Behovsstyrd ventilation
Behovsstyrd ventilation: Ventilationssystemet Lindinvent består av aktiva ventiler som styr både tillförseln av friskluft och temperaturen i byggnaden. Varje ventil har ett litet kretskort, och ser ut som en liten PC. Ventilen har en rörelsesensor som registrerar om det finns människor i lokalerna. Står ett rum tomt reduceras lufttillförseln till ett minimum. Eftersom kontor och mötesrum står tomma 60–70 procent av tiden, är det väldigt viktigt att energiförbrukningen är så låg som möjligt den tid de är tomma.
Fukt- och vindspärrar
Inne i byggnaden bildas det fukt som tas upp i luften. Varm luft kan ta upp mer fukt än kall luft. Det finns därför mer fukt i luften inomhus än utomhus under den kalla årstiden. Fukten kan tränga in i väggar, tak och golv för att sedan kylas ner och kondenseras. Detta minskar isoleringsförmågan och kan skada konstruktionen. Det är därför mycket viktigt att fuktspärrarna är oskadade och att man har varit noggrann vid genomföringarna. Detsamma gäller även vindspärrarna som ska förhindra att utomhusklimatet påverkar inomhusklimatet.
Minimera köldbroar
Det är svårt att bygga helt utan köldbroar, men i detta projekt har mycket gjorts för att undvika dem. Bärande pelare har lagts in i huset. På de ställen där dessa är i kontakt med ytterväggarna används skum i mitten och skummet fungerar då som isolering som stoppar kylan från att tränga in i byggnaden.
Värmeelement i uttagsstavarna
Eftersom ventilationssystemet även styr temperaturen saknar Miljöhuset GK radiatorer. Denna lösning är tillräcklig för normal, norsk vintertemperatur, men GK har utvecklat en lösning för långvariga perioder med extremkyla.
I kontorslandskapet finns det uttagsstavar, som innehåller belysning, el, tele och data. I dessa uttagsstavar har GK integrerat värmeelement för extremt kalla perioder, men dessa behövs inte under milda vintrar. På så sätt har vi utnyttjat den befintliga infrastrukturen och några radiatorer behövs inte. Detta är en lösning som bara fungerar med väl isolerade väggar, vilket finns i passivhus.
Driftcentralen – byggnadens hjärna
Driftcentralen styr, reglerar och övervakar de tekniska installationerna i Miljöhuset GK och är på så sätt det viktigaste verktyget för en effektiv drift. Anläggningen ger full kontroll över ventilation, värme, kylning och eltekniska system. Vid driftsavbrott aktiveras en varningssignal automatiskt.
Därutöver har ett energiuppföljningssystem installerats som kontinuerligt övervakar energianvändningen i byggnaden så att energiförbrukningen ska vara optimal.
Med en planerad och aktiv användning av systemen får man hög driftssäkerhet och en effektiv energiförbrukning med hjälp av individuell rumskontroll, mätare och behovsstyrning med hänsyn till byggnadens varierande personbelastning. Men det är också viktigt att specialister följer upp driften, gör inspektioner och justerar de tekniska anläggningarna vid behov.
Det första byggprojektet med GK Cloud
Miljöhuset i Ryen är den första byggnaden som kopplades till GK Cloud vilket skedde i december 2017, i första fasen som en demo och presentation av Piscada AS och deras Software-plattform.
Idén var att modernisera en befintlig systemlösning och att erbjuda kunder på den nordiska marknaden en innovativ plattform. Detta i kontrast till en något mer traditionell europeisk marknad.
Tanken med GKs affärsområde fastighetsautomation var att satsa på norsk teknik och erbjuda en plattform för utveckling av nya tjänster. Denna vision har funnits från dag ett med GK Cloud. På senare tid har lösningen gradvis utvecklats med nya funktioner. På Miljöhuset har algoritmer, presentationslösningar och nya funktioner testats inför installationer hos kunder som Bergens kommun, Statsbygg, Oslo kommun och Aspelin Ramm.
Under 2020 har en stor del av byggnadens tekniska funktioner överförts till GK Cloud, men fortfarande är en del av de ursprungliga lösningarna i drift, liksom den driftcentral som installerades när byggnaden var ny 2012. Detta är bland annat ett bevis på att den teknik som installeras idag och för 10 år sedan successivt kan utfasas/byggas om till GK Cloud där detta är önskvärt.
Ett imponerande projekt
– GK har under förberedelserna och uppförandet av den nya byggnaden haft en väldigt bra dialog med Enova, berättar seniorrådgivaren Frode Olav Gjerstad hos Enova. Projektet genomfördes på ett imponerande sätt hela vägen, från utredningen om behovet av nödvändiga passivåtgärder till organiseringen av projektet och genomförandet på byggarbetsplatsen, säger han.
Gjerstad hade ett antal möten med planerarna och de som utförde arbetet och menar att han fick lära sig mycket under byggprojektets gång.
– Byggnaden är enligt min bedömning av hög kvalitet och ett skolexempel på hur man bygger en kontorsbyggnad med bra miljö- och energilösningar, säger han.
Utvändigt
Solceller på taket
Taket används till elproduktion för driften av byggnaden. Under fina dagar med mycket solsken och låg elförbrukning kan överskottsproduktionen återsäljas till elnätet.
Förberett för solfångare
Här finns lösningar för placering av solfångare på taket. Solfångarna kan delvis tillgodose energibehovet för varmt kranvatten. GK kommer att göra mätningar av den faktiska varmvattenförbrukningen i byggnaden och kommer därefter att bestämma om det är lönsamt att investera i en sådan anläggning eller inte.
Fönster
Fönster: I jämförelse med lågenergifönster är värmeförlusten genom fönstren i passivhus reducerad till hälften. Detta uppnår man genom att använda energifönster i tre lager och speciella fönsterkarmar med mycket hög isoleringsförmåga.
Det är inte bara fönstren som är energibesparande, temperaturen på insidan av glaset är nästan identisk med rumstemperaturen, till och med vid en yttertemperatur på minus 10 grader. Även ljuddämpningen är optimal så att inga ljud från den tungt trafikerade huvudleden utanför märks inne i byggnaden.
Väggar
Väggar: Det ställdes inga absoluta krav på väggarnas och takets tjocklek, men kravet i fråga om luftläckage är att det inte får överstiga 0,6 luftutväxlingar per timme. Miljöhuset GK har mindre än hälften av detta, nämligen en luftutväxling på 0,23.
Tätning av genomföringar
För att få så litet läckage från byggnaden som möjligt är det mycket viktigt med tätningen kring alla genomföringar – större och mindre kanaler och rör som går genom väggen. Det är viktigt att använda tejp och fogmassa som är särskilt anpassad. Sedan är det viktigt med ett omsorgsfullt och korrekt utfört monteringsarbete.
Luft till vatten-värmepumpar
Luft till vatten-värmepumparna är en viktig del av de energieffektiva lösningarna. Dessa värmepumpar ger cirka tre gånger så mycket energi som de tillförs. Samma maskin står för nedkylning och uppvärmning. Genom att produktionen ombesörjs av bara en maskin skonas inte bara miljön, det innebär också lägre underhållskostnader.
