Kan bli krav på klimatneutrala byggnader 2028

Den 9 februari förra året antogs ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda. Syftet med förslaget är att förbättra byggnaders energiprestanda och minska utsläpp av växthusgaser från byggnader med visionen att uppnå nollutsläpp från byggbeståndet till 2050.

Kommissionen föreslår krav på framtagande av nationella renoveringsplaner med nationella mål 2030, 2040 och 2050. Det gäller bland annat årlig renoveringstakt, energianvändning och minskning av växthusgaser.

Den 14 mars i år tog Europaparlamentet ställning till positionen, och föreslog efter önskan från industri- och energiutskottet (ITRE) till mer ambitiösa mål. Förslaget som röstades igenom innebär att alla nya byggnader måste vara klimatneutrala 2028 och alla nya offentliga byggnader 2026. Även nya europeiska minimigränser för byggnaders energieffektivitet ska sättas upp. De vill även komplettera bestämmelserna för renoveringar av befintliga byggnader med mål om att dessa också ska bli klimatneutrala. Fokus ligger då först och främst på byggnaderna med sämst energiklass.

Det är stora förändringar i de förslag som finns. Det innebär att många människor kommer att behöva jobba med det här. Vi kommer att behöva bygga om vårt energideklarationssystem och lagstiftningen behöver förändras.

I förslaget ingår också krav på att byggnaderna enbart får använda förnybar energi, och förslaget utesluter kärnkraftsel ur den definitionen. Enligt ITRE bör också alla nya byggnader vara utrustade med solenergi senast 2028, där det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.

– Energiföretagen har till lagstiftarna framfört vikten av teknikneutralitet vad gäller val av uppvärmningsform såväl som flexibilitet i hur medlemsstaterna omsätter klimat-och effektiviseringsmålen. Vi har under processens gång betonat att det är rätt väg att gå att uppmuntra effektiviseringar, men inte på bekostnad av att utesluta eller ge försämrade konkurrensvillkor för energi som tillförs från el- eller fjärrvärmenäten, säger Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och energianvändning på Energiföretagen Sverige i ett pressmeddelande.

Samtidigt riskerar införandet av energiprestandan för fastigheter i Sverige att försenas. Enligt Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren behövs en större organisation för att hantera de nya direktiven.

– Det är stora förändringar i de förslag som finns. Det innebär att många människor kommer att behöva jobba med det här. Vi kommer att behöva bygga om vårt energideklarationssystem och lagstiftningen behöver förändras, säger Anders Sjelvgren till nyhetsportalen Altinget.

Nästa steg är trepartsförhandlingar med medlemsstaterna innan den slutgiltiga direktivtexten är klar och direktivet kan träda i kraft.  

Läs också:

”Sluta fokusera på nyproduktion”

Läs mer