Elnät i städer behöver rustas för extremväder

Extremväder, som onormalt höga eller låga temperaturer, ställer stora krav på elnätet. Framför allt i städer där det behövs mycket energi både för att värma upp och kyla ner byggnader. Studien Challenges resulting from urban density and climate change for the EU energy transition fokuserar på fem europeiska städer: Stockholm, Madrid, Aten, Belgrad och Paris. Forskarna, från bland annat Lunds universitet, har undersökt de allt högre krav som ställs på städers elnät när städerna blir större och kompaktare samtidigt som temperaturerna ökar.

– Om man inte tar hänsyn till extrema klimathändelser och fortsatt urbanisering kommer elförsörjningens tillförlitlighet att minska med upp till 30 procent. Det kommer att krävas en extra kostnad på 20-60 procent under energiomställningen för att garantera att städerna klarar olika typer av klimat, säger Vahid Nik, professor i byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola i en artikel till forskning.se.

Syftet med studien är att säkerställa att städer klarar av framtida klimatförändringar samtidigt som en urban förtätning sker. Studien presenterar en modell för att utvärdera och simulera städers energiomställning ur flera aspekter.

Fokus för vårt nya arbete är extrema klimathändelser, som också kommer att inträffa oftare i Sverige, till exempel vid varmare sommarveckor. I Sverige kommer värmebehovet generellt att vara mindre, men för att klara extremt varma händelser behöver vi förbereda oss genom att kombinera olika lösningar.

– Fokus för vårt nya arbete är extrema klimathändelser, som också kommer att inträffa oftare i Sverige, till exempel vid varmare sommarveckor. I Sverige kommer värmebehovet generellt att vara mindre, men för att klara extremt varma händelser behöver vi förbereda oss genom att kombinera olika lösningar, säger Vahid Nik till Fastighetstidningen.

Moderna städer är ofta tätbebyggda, vilket kan ge upphov till urbana värmeöar. Därmed är städer också mer sårbara för effekterna av extrema klimathändelser.

– Urban förtätning, som är en rekommenderad stadsutvecklingsstrategi för att uppfylla FN:s energi- och klimatmål, kan göra elnätet mer sårbart. Detta måste räknas in när man utformar urbana energisystem, säger Kavan Javanroodi, forskare i byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola till forskning.se.

Resultat av studierna visar att topparna i energisystemet ökar mer än man tidigare har trott när extrema mikroklimatförhållanden räknas in. Till exempel ökade efterfrågan på kylning i Stockholm med 68 procent och i Madrid med 43 procent, under årets varmaste dag.

– Det finns en markant avvikelse mellan de värme- och kylbehov som dagens stadsklimatmodeller visar, jämfört med hur det ser ut med våra beräkningar när stadsmorfologin – hur staden är utformad – är mer komplex. Om vi till exempel inte tar hänsyn till stadsklimatet i Madrid kan vi underskatta kylbehovet med cirka 28 procent, säger Kavan Javanroodi.

Läs hela studien här.

Läs också:

Så bygger du för att klara värmeböljor

Läs mer