– Det finns i princip alltid förbättringar att göra. Många gånger finansierar energibesparingen investeringar som också innebär att de tekniska installationerna moderniseras och fungerar optimalt i många år framåt, säger Stefan Carlsson, avdelningschef på GK Rådgivning.
GK:s kunder inom energikartläggning är stora, medelstora och små företag. Det handlar till exempel om köpcentrum, industrier, kontor och bostadshus. Många är befintliga kunder med serviceavtal hos GK men ofta innebär energikartläggningen också ett helt nytt samarbete.
– Generellt kan man säga att ju mer teknikintensiv och komplex en byggnad är desto mer potential finns det att spara energi och minska såväl sina kostnader som sin klimatpåverkan, säger Stefan Carlsson.
Det första GK gör är att hämta in de underlag som finns tillgängliga hos kunden, så som ritningar, energistatistik och besiktningsprotokoll. GK:s konsulter gör också tekniska mätningar under ett platsbesök för att få förståelse för driften, installationer och deras prestanda. Sen börjar jakten på lönsamhet och ett beräkningsarbete för att ta reda på hur byggnaden kan spara energi.
GK:s kartläggning mynnar ut i en dokumentation av anläggningen där åtgärdsförlagen presenteras enskilt och som en samlad investering tillsammans med en lönsamhetsberäkning. Nästa steg är själva genomförandet.
– Där kan kunden välja att fortsätta med GK, vi tar då ansvar för hela kedjan genom att projektleda, utföra och följa upp åtgärden. I det här skedet kan vi som en extra trygghet ge garanti på att energibesparingen uppnås, säger Stefan Carlsson.
Stora företag måste enligt lag utföra en energikartläggning vart fjärde år. Det är svårt att ge en generell rekommendation till de som inte faller under lagkravet men Stefans Carlssons tips är att energikartlägga ungefär vart tionde år, vid förändringar i verksamheten eller om energianvändningen ökar. Däremellan finns det olika sätt att bevaka driften. Många företag har serviceavtal med löpande övervakning och underhåll. Men är man exempelvis en mindre bostadsrättsförening kan man också komma långt genom att samla statistik över energianvändningen och sedan jämföra den över flera år för att upptäcka avvikelser.
– Allt fler inser att kartläggningen ger många fördelar. Som fastighetsägare sparar man pengar och bidrar samtidigt till minskade koldioxidutsläpp. Ytterligare en bonus är att problem med exempelvis brister i inomhusklimatet åtgärdas. Alla de här fördelarna tillsammans gör kartläggningen intressant för fler än ”bara” de som måste utföra den.
Så säger lagen:
- Lagen om energikartläggning i stora företag (EKL) trädde i kraft 2014.
- EKL innebär att stora företag har skyldighet att göra en energikartläggning minst var fjärde år.
- Med stora företag menas företag som sysselsätter minst 250 personer och har en årsomsättning över 50 miljoner euro eller en balansomslutning över 43 miljoner euro per år.
- Även offentliga verksamheter kan räknas som företag.
- Energimyndigheten ansvarar för att lagen efterföljs.
Läs också: