Tänk energieffektivt redan på ritningsstadiet

11. juni 2021
Arkitekter har en viktig roll i att energieffektivisera byggnader redan i ritningsstadiet. Då läggs också grunden för om byggnaden kan leva upp till miljöcertifieringarnas krav. Här är tips för hur ett klimatsmart byggande kan ta form.

I det tidiga ritningsstadiet är det ofta fokus på byggnadens estetik och funktionalitet. Ett tilltalande slutresultat är viktigt, men glöm inte att också tänka på byggnadens energieffektivitet.

Med hjälp av beräkningsprogram, som varken är dyra eller särskilt svåra, kan arkitekter nämligen få en bild av byggnadens energieffektivitet. Genom att föra in olika värden om hur huset värms och kyls, ventilationslösning och fönsterstorlek kan förbättringar i energiprestanda justeras fram.

– Bra inomhusklimat och energiprestanda är något man både kan och måste jobba med redan i ritningsstadiet av en byggnad. Och det går att räkna på mycket, säger Catarina Warfvinge, universitetslektor på Lunds Tekniska Högskola och seniorkonsult rådgivning på GK.

Catarina Warfvinge, universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola
Catarina Warfvinge, universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola

– Exempelvis är stora glaspartier estetiskt tilltalande men en utmaning ur energi- och komfortsynpunkt. Vintertid blir det kallt och sommartid måste kylaggregaten jobba på högvarv. Men om fönstrens storlek minskas en aning, vilken blir effekten då? Det sortens experimenterande behövs!

I ”experimentstadiet” räcker det med en fingervisning för att undvika onödiga missar. I nästa steg går det sedan att engagera VVS-expertis för att ta fram exakta beräkningar på hur olika åtgärder förbättrar energiprestandan. Catarina tar nybyggnationen av Matteannexet vid Lunds Tekniska Högskola som exempel. Under en halvdag räknade hon tillsammans med arkitekten på hur olika justeringar påverkade byggnadens energianvändning.

Det ledde bland annat till att arkitekten la till isolering bakom delar av glasen och placerade ett estetiskt och funktionellt metallraster som solskydd under sommaren. Slutresultatet blev så bra att byggnaden fick höjt certifieringsbetyg av brukarna två år senare.

– Samarbetet kostade ungefär 8 000 kronor. Det är en liten kostnad för att säkerställa att byggnaden sparar enorma mängder energi under sin livstid och får ett behagligare inomhusklimat.

Att fler arkitekter väger in energiperspektivet redan i ritningsstadiet förklaras delvis med att miljöcertifieringar, så som Miljöbyggnad samt BREEAM, inom nybyggnation är på väg att bli en hygienfaktor. I certifieringarna vägs flera miljöområden in och betyget avgörs till stor del av inomhusklimat och energianvändning.

– Att redan på ritningen skapa rätt förutsättningar för en miljöcertifiering höjer på sikt hela fastighetens värde. Dels för att du får en mer kostnadseffektiv drift, dels för att både fastighetsägare och hyresgäster ställer allt högre krav på certifieringar inom hållbarhet, säger Catarina.

Detta påverkar energieffektiviteten:
        
  • Fönsterpartierna är en stor energibov på vintern. Justera storlek eller placera isolering innanför delar av glaspartiet för att förbättra energiprestandan.     
  •     
  • Solskydd ger behaglig temperatur på sommaren utan att överbelasta kylaggregatet. Raster kan vara ett alternativ till markis som fungerar sämre på stora glaspartier.     
  •     
  • Radiatorernas placering och storlek. De glöms ofta bort i ritningsstadiet och hamnar sen framför ett stort glasparti.     
  •     
  • System för ventilation, värme, kyla och belysning avgör byggnadens energiprestanda men är svårare att räkna på. Anlita en energisamordnare, gärna med vvs-bakgrund, för att ta fram exakta beräkningar på hur detta påverkar energiprestandan.