Därför är radonmätningar så viktiga

19. oktober 2021

Kontaktperson

Andreas Wallin

Energispecialist

E: andreas.wallin@gk.se

Har du frågor?

Kontakta Andreas

Många av oss har sett tidningsrubriker som varnar för höga radonhalter i 60- och 70-talets miljonprogram men färre vet att nästan alla byggnader kan drabbas. Skolor tycks dessutom ha fler utrymmen med förhöjda radonvärden än kontor och industrier.

I princip alla byggnader kan ha problem med radon, det beror på att den radioaktiva gasen inte bara finns i numera förbjudna byggmaterial utan också i marken. Genom sprickor och håligheter som avloppsrör och ledningar kan radon tränga in i framför allt byggnadens nedre plan.

Gränsvärdet för radon i Sverige är 200 becquerel per kubikmeter medan WHO tycker att vi bör agera redan vid 100.

– Oavsett rekommendation är det viktigt att förstå att gränsen är flytande, det blir inte ”helt plötsligt” farligt eller ofarligt. Man ska göra vad man kan, inom rimlighetens gränser, för att få ner radonhalterna. Mät radonhalten och är den hög; hitta källan, säger Andreas Wallin, radonspecialist på GK.

Radonhalten i en byggnad mäts med så kallad långtidsmätning ungefär vart tionde år eller efter en stor renovering/ombyggnation. Genom att hänga ut små radondosor i olika delar av byggnaden i minst 60 dagar får man fram ett årsmedelvärde. Om det visar sig att byggnaden har för höga värden påbörjar radonspecialister sitt detektivarbete med att hitta orsaken.

– Visar radonmätningen för höga halter presenterar jag förslag på kort- och långfristiga åtgärder. De kortfristiga handlar ofta om att justera ventilationen så att man får bättre luftflöden, säger Andreas Wallin.

– Jag gjorde en radonmätning i en nybyggd skola och det visade sig att radonhalten dagtid var helt okej, mellan 50–150, medan den på morgonen var 400 och på måndagsmorgnar hela 850. De stora skillnaderna berodde på att ventilationen stängdes av på kvällar och helger.


Han ger ett exempel:

– Jag gjorde en radonmätning i en nybyggd skola och det visade sig att radonhalten dagtid var helt okej, mellan 50–150, medan den på morgonen var 400 och på måndagsmorgnar hela 850. De stora skillnaderna berodde på att ventilationen stängdes av på kvällar och helger. Här var den omedelbara åtgärden att rekommendera kontinuerlig drift av ventilationen för att få ner radonhalterna i skolan till rimliga nivåer. 

– För att hitta orsaken till problemet gällde det sen att spåra varifrån radonet kom genom att göra kortare mätningar på de platser som väckte min misstanke.

I det här exemplet visade det sig att ventilationskanalen delvis gick under mark och förde med sig gasen in i byggnaden. Det långsiktiga förslaget blev att leda om kanalerna, ovan mark.

Mätningar som genomförts av Sveriges största radonlaboratorium visar att skolor i genomsnitt har fler utrymmen med förhöjda radonvärden än arbetsplatser som kontor och industri. Av cirka 1 000 skolor som utfört radonmätning 2017-2020 hade ungefär 40 procent ett eller flera utrymmen med radonhalter över gränsvärdet.

– Samtidigt som det är alarmerande behöver man också se det som just ett årsmedelvärde. Dagtid, när ventilationen är i gång och de flesta vistas i lokalen går halterna ner. Det är en påminnelse om hur viktig en bra ventilationslösning och driftstrategi är för inomhusmiljön.