Adiabatisk kylning – årets nyord 2026?

Hela Sverige hade en julimånad förra året som var varmare än normalt i mellersta och nordligaste Norrland. Även i södra Sverige var det en varm månad men ostadigare.*

I Norge blev juli 2025 en av de allra varmaste julimånader som någonsin uppmätts i Norge. I samtliga regioner registrerades temperaturer på minst 30 grader, och mätstationer noterade fem eller fler sammanhängande dagar med en maxtemperatur på 27 grader eller högre.**

Under de senaste åren har Sydeuropa drabbats av återkommande värmeböljor, ofta med temperaturer långt över 40 grader och med stora konsekvenser för hälsa, infrastruktur och energiförsörjning. De sydliga länderna fungerar som en föraning om vad som sker när klimatet förändras snabbare än byggnaderna klarar av att anpassa sig. I Skandinavien kommer vi troligen inte att få regelbundna temperaturer över 30 grader inom den närmaste tiden, men även mindre temperaturökningar har större påverkan än många inser. När utomhustemperaturen ligger flera grader över vad byggnaderna är dimensionerade för, påverkas inomhusklimat, komfort, produktivitet och hälsa märkbart.

Det nordiska klimatet har gjort oss bra på att bygga för att klara kyla men husens förmåga att klara höga temperaturer har inte varit lika prioriterat. Men i och med klimatförändringar väntas vi få fler och längre värmeböljor. Det ökar också behovet av inomhusmiljöer som ger komfort även varma dagar.

Så hur säkerställer vi att byggnader klarar de sommarsäsonger som väntar, utan att ta till dyra, omfattande och energikrävande kylsystem?

Här kommer adiabatisk kylning in som ett starkt alternativ.

Brinner för kyla

Per Magnus Braskerud är kylspecialist på GK och brinner bokstavligen för kyla.

– Det är inte extremvädret som skapar de största problemen, utan de många dagarna som är lite för varma, år efter år. Byggnader i Norge projekteras enligt TEK17, och Arbetsmiljöverket tillåter att 26 °C överskrids under värmeperioder, men rekommenderar att detta begränsas till cirka 50 timmar per år. Det kommer knappast att räcka i framtiden.

De senaste somrarna har visat att vi måste tänka nytt. På sjukhus, vårdhem och skolor har temperaturen på många håll blivit så hög under längre perioder att både personal och brukare har känt av konsekvenserna. Det påverkar hälsa, lärande och välbefinnande.

Ett kinderägg

Inomhusklimatexperten på GK, Mads Mysen, fyller i:

– Adiabatisk kylning är egentligen som ett kinderägg. Det är kostnadseffektivt, energieffektivt och miljövänligt. Tekniken utnyttjar principen att vatten avdunstar och tar med sig värme från luften. När luften fuktas sjunker temperaturen. Det är en enkel och naturlig process – utan köldmedier och utan stora energimängder. Resultatet är lägre elförbrukning, lägre utsläpp och en mer robust lösning i mötet med klimatutmaningarna. Principen bygger på att kyla ner frånluften med vattendroppar före värmeåtervinningen och använda värmeväxlaren som en kylåtervinnare. Adiabatisk kylning fungerar allra bäst när det är varmare ute än inne.

Väljs för sällan

Genom att kombinera adiabatisk kylning med ett nedskalat kompressorbaserat kylsystem får man en lösning som både levererar stabil prestanda och klarar de högsta sommartemperaturerna.

– Många kunder är vana vid att köpa en lösning som lovar garanterad kyleffekt, säger Braskerud.

Han förklarar att det är en vanlig missuppfattning att man måste välja antingen adiabatisk eller kompressorbaserad kylning. Den bästa lösningen är kombinationen.

– Tillsammans med adiabatisk kylning kan man installera ett betydligt mindre kompressorsystem. Det ger lägre investeringskostnader, lägre driftkostnader och ett mer stabilt system över tid.

Miljökrav och tryggare drift

Här kompletterar Anders Hallbäck, kylansvarig Syd på GK:

– Många kommuner ställer i dag tydliga miljökrav på industrier att fasa ut vätskekylda kondensorer och traditionella kyltorn, eftersom de kan sprida legionellabakterier i omgivningen. Genom att ersätta dessa med adiabatiska kondensorer minskar man inte bara risken för smittspridning utan sparar också både vatten, el och all den kemiska behandling som annars krävs. Installationskostnaden kan visserligen vara något högre i början, men över tid tjänar man snabbt igen investeringen. Det här är en lösning som är både tryggare, mer hållbar och bättre anpassad för framtidens krav.

Mads Mysen påminner om att för hög inomhustemperatur handlar om betydligt mer än komfort.

– Vi ser att temperaturen påverkar både hälsa och prestationsförmåga. För äldre och sjuka kan varma dagar vara direkt hälsovådliga. För barn i skolan kan koncentrationsförmågan försämras avsevärt.

Både Mysen, Braskerud och Hallbäck är överens om att tiden är inne för att tänka nytt.

– Vi måste inse att även Norge blir varmare, säger Mysen. Vi måste planera för en verklighet där värmeböljor även drabbar oss och där våra byggnader måste hantera ett klimat som redan har förändrats.

*Källa: https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/manadens-vader-och-vatten-i-sverige/manadens-vader-och-vatten-i-sverige/2025-07-31-juli-2025---mycket-lang-varmebolja-i-norra-norrland

** Källa: met.no/nyhetsarkiv/juli-enda-2-8-grader-over-normalen

Läs också:

Så klimatsäkrar ni era fastigheter

Läs mer