Dags att klimatredovisa installationer

Som en del i att Sverige ska uppnå klimatneutralitet till år 2045 infördes förra året lagkrav på att klimatdeklarera byggnader. Kravet gällde dock inte installationssystemen. Nu väntas dock reglerna ändras och senast år 2027 föreslås att även installationssystemens klimatpåverkan ska ingå. Catarina Warfvinge, seniorkonsult på GK och universitetslektor vid avdelningen för installations- och klimatiseringslära på Lunds universitet, tycker utvecklingen är positiv. 

– Det har länge saknats klimatdata för de delar som ingår i installationerna. Vi har helt enkelt inte vetat hur mycket koldioxidutsläpp en meter rör eller ventilationskanal orsakar. Men nu har man börjat få in de här uppgifterna och då anser Boverket att det börjar bli dags att ställa krav på att även installationerna ska klimatredovisas.

Installationsbranschen är väl förberedd på de kommande kraven och de flesta klimatberäkningsprogrammen räknar redan i dag med installationernas klimatpåverkan. En svårighet kan vara avgränsningen, men den är noga reglerad, enligt Catarina Warfvinge.

– Det finns regelverk som säger var man ska sluta räkna. Om man exempelvis köper radiatorer från en fabrik i Italien, måste fabriken redovisa om de använder nytt eller återvunnet stål och hur långt det har transporterats. I beräkningarna ingår alla steg ända ner till hur järnmalmen transporteras från gruvan, lastbilarnas bränsle och hur elen som används i smältverket producerats. Alla dessa utsläpp inkluderas i den EPD-siffra (miljövarudeklaration) som produkterna får.

Samtidigt är det viktigt att inte stirra sig blind på materialens utsläpp endast vid bygget. Ur ett livscykelperspektiv är byggandet av huset bara en del av klimatpåverkan, medan driften och underhållet också står för en betydande del.

Om man tittar på koldioxidutsläppen som skapas när man bygger ett hus, är betong den absolut största källan till utsläpp, sedan kommer stål och armeringsjärn. Installationer kommer rätt långt ner på listan över de värsta utsläppsbovarna vid själva bygget.

– Om man tittar på koldioxidutsläppen som skapas när man bygger ett hus, är betong den absolut största källan till utsläpp, sedan kommer stål och armeringsjärn. Installationer kommer rätt långt ner på listan över de värsta utsläppsbovarna vid själva bygget.

Men om man tänker att huset ska stå i minst 50 år med samma väggar och stomme, då står bygget bara för ett engångsutsläpp. Under samma tid kanske man byter delar i ventilationssystem flera gånger.

– Detta gör att installationerna seglar upp som en viktig del i husets totalutsläpp. Därför är det extra viktigt att välja ett bra installationssystem när huset byggs. Det kan till och med vara så att ett system som släpper ut lite mer när huset byggs, kan vara effektivare och ha längre livslängd under husets livstid och på så sätt ha ett lägre totalutsläpp, avslutar Catarina Warfvinge.